Hej årssummering, glömda bilder och välkommen maj!
Den här månaden började med finbesök! Lisa och Per kom på besök, spanade in vår tomt i vårskrud, vi visade Karlstad och åt årets första picknick i den fina parken utanför Värmlands Museum.

Maj var en stökig månad.
Min pappa fick plats på ett demensboende i Karlstad och jag kuskade runt för att fixa möbler och grejer till hans rum, samtidigt som jag grät. Det värsta inredningsuppdrag jag åtagit mig. Hur inreder en människas sista anhalt? Få inredningsreportage handlar om demensboende och dö i öppen planlösning.
Klappade

Läs hela inlägget

I fredags fyllde jag år!
Jag väcktes av John, barnen och min mamma som hade kutat över för en morgonstruddelutt och kärleksmums-tårta i sängen. Jag fick presenter, gulliga teckningar av barnen och en stor balja kaffe.
Dagens firades med vabb – i sann 2020-style – och efter lunch traskade vi över till tomten och orangeriet. Där skulle nämligen min födelsedagspresent finnas.

Öppnade pardörren till vårt orangeri och där stod ett olivträd, två fikonträd, en granatäppleplanta (!?) och en julros som mitt äldsta barn valt ut.

Nu börjar det likna orangeri på allvar!

Ytterligare en present

Läs hela inlägget

Då har det blivit dags att mölja igenom april – som började med påsk. Det var en kaotisk månad på många sätt, och det märks hur lite jag hann blogga (eftersom typ alla bilder ligger orörda).
Dagarna innan påsk lades nämligen min mamma in på sjukhus. En misstänkt tia.
Förmodligen helt slutkörd, eftersom hon tagit hand om min pappa som är sjuk i alzheimer. Mamma på sjukhus betydde att jag blev ansvarig för pappa.
Så jag sov inne i deras hus, i fall att pappa skulle vakna mitt i natten och inte förstå

Läs hela inlägget

Då har vi kommit till mars i den lilla årssummeringen.
Mars var månaden då jag odlade! Längtade och drömde om trädgård.  Att sätta grepen i jorden och anlägga min alldeles egen trädgård. Så jag satte en massa fröer i jorden, byggde en odlingshylla av lite spillvirke jag hittat i förråden och längtade efter djupa fönsternischer. Något vi hade i Midsommarkransen, och som vi kommer ha gott om i det nya huset. Men pja, saknar nu.

Körde byxlösa Zoom-möten – som alla andra.
Och traskade ut för att hämta posten iklädd detta plus stövlar.
Typisk

Läs hela inlägget

Hej på er!
Då var det dags att gå loss på summeringen av 2021 igen – året då kameran gick varm, men flyttstöket lamslog uppdateringarna. Ni anar inte hur skönt det är att göra någon form av bokslut. Titta tillbaka på detta svarta hål av tid som tydligen kallades 2021 – och damma av vad som faktiskt hände. Så. Nu tar vi oss an februari.

Månaden började med min födelsedag. Det blev en lugn pandemi-variant  med hemmajobb, morgontårta, en stril ström av födelsedagsteckningar signerade barnen och en trudelutt till tomten.

Drömde om sommar

Läs hela inlägget

2021 var ett omvälvande år. Minst sagt.
Att starta om på en ny plats, ta hand om min sjuka pappa och få livet att rulla var lite som att leva i ett vakuum. Kameran var ständigt med, men jag hann inte blogga så mycket – i somras uppdaterade jag nästan ingenting. Jag behövdes på annat håll.
Så nu tänker jag att vi river av 2021 och spanar in vad som egentligen hände.

Jag bar över en trädgårdsbänk från mammas förråd till tomten för att markera att här bor jag.
Och här – under hasseln

Läs hela inlägget

Vilken start på den här veckan!
Natten mot måndag stormade det rejält här. Det levde om utanför fönstret, dundrade, slog och stökade. Både jag och John kunde inte riktigt sova, utan låg och oroade oss över bygget.
Bygget är förvisso något en oroar sig för mest hela tiden, men en storm sätter ju nerverna på prov – helt klart.
Stormen slet av en presenning på hustaket (som inte ska utsättas för väta) och fällde en gran (inte på vår tomt, men precis intill). Presenningen är på (efter oskön bestigning av taket pga saknar

Läs hela inlägget

Julafton var ju ungefär 100 år sedan, men nu ska den äntligen avhandlas.
I år skulle det firas i vårt orangeri.

Både jag och John hade slitit som bara den för att få orangeriet någorlunda klart så vi skulle kunna sitta därinne allesammans utan att förfrysa tårna. Det låg många sena kvällar bakom hyfsat täta väggar. Få gånger har en väl sett ett julfirande toppat med grön presenning och en jul julesnopp utanför dörren.
Men nu fick det bli så. Jul på en byggarbetsplats – en ganska ovanlig syn i sociala medier kan

Läs hela inlägget

Lika säkert som att årets första månad börjar med jan och slutar på uari och att det börjar klia i rumpan så fort någon nämner springmask, är det att det årliga tvivlet makar in sig i livet precis just nu.
Det finns så klart hundra tvivel att börja grotta ner sig i, men det är få saker som är så återkommande i mitt jobb som det årliga foto-tvivlet. Känslan av att alla bilder är bajs, fula och att allt var bättre förr. Härligt, krispig, vackert.
Jag redigerar ju alla bilder som läggs

Läs hela inlägget