Låt mig presentera min nya look!
Nåja, den är högst ofrivillig eftersom jag lider av någon form av lååååångdragen ögoninflammation sedan i januari (efter vinterkräk, ryggskott och covid – nä men hej 2024, hahaha).
Fejar på med att byta örngott, rengöra ögon och försöka förstå var i vårdapparaten jag kan få hjälp. I väntan på att hitta någon som kan hjälpa mig så fick jag tipset av en vän att köra läppstiftstricket.
Toppen när en inte får sminka ögonen, vill komma bort från “se-sjuk-ut”-looken och det vankas offentliga uppdrag som föreläsare och moderator.
Håller

Läs hela inlägget

Förra helgen checkade jag och tre vänner (Nina, Åberg och Fatima) in på hotell!

Närmare (med betoning på närmare) bestämt på Stadshotellet i Karlstad!
Vi fyller alla 40 i år och skulle egentligen rälsat till Berlin i vår, men resan har blivit framflyttad till hösten i stället. Men vårfir skulle det bli – det tyckte i alla fall Ninas man Sebastian som planerade ihop en överraskning med hotell och vänner (vi) till Nina.
Så vi tog in på hotell där allt började: Karlstad!
Vi lärde nämligen känna varandra i gymnasiet och har sedan dess

Läs hela inlägget

I dag begravs min mormor, Ulla Wennerström.
Hon skulle ha fyllt 100 år den 12 februari.
Min mormor var något utöver det vanliga. Förutom att hon var gjord av stål – plockade blåbär i skogen som 90-åring med rulatorn (fråga mig inte hur det gick till) och sa ofta “jag är piggelin” trots sina 99 år – så var hon en pionjär. En samhällsförändrare. Och en jämställdhetsivrare.
När jag pluggade till journalist med inriktning samtidshistoria så fick jag i uppgift att intervjua någon som varit ung under 1900-talet. Jag valde min mormor. Med

Läs hela inlägget

God morgon på er!
Började den här dagen alldeles för tidigt. Vaknade 05:00 av tårar och att hjärtat dunkade i hundrafyrtio. Allt som hänt den senaste tiden sköljde över mig som en våg. Sorgen över att ha förlorat mycket och snabbt. En pappa, en trygg famn, en vän, ett sammanhang, en självklarhet på många sätt och allt som inte blev.
Gissar att det är upptakten till att fylla 40. Som att livet ska sumeras i halvlek på något vis. Ifrågasättas, utvärderas och så kommer en ut på andra sidan sen med ömsat

Läs hela inlägget

Hej på er!
Hoppas allt är bra med er och att ni haft en fin helg.
Här har det lagts lergolv i huset för glatta livet i dagarna två. Hade lyxen att få bygghjälp av pang-personerna Maja och Maria.
De bor i samma bygd och ville testa egentligen testa att lerklina väggar, men blev taggade när vi sa att vi skulle lägga lergolv i helgen. Nämen alltså så himla kul med byggbesök! Och vi hann mer än dubbelt så långt än vad vi räknat med denna helg.

Så denna helg har vi mest av

Läs hela inlägget

Dags att kliva in i det nya året (okej, vi är nio dagar in redan), men nu har vardagen rasslat till och vän av optimism tror alltid på stora förändringar i mitt DNA. Det ska börjas nytt liv, sämre vanor ska vändas mot bättre och helt plötsligt känns luften lättare att andas trots att en bara planerat vad en ska göra. Inte ännu gjort.
Älskar sådana där nystarter, när det kavlas ut 365 dagar av potentiella möjligheter!

Första jobbdagen 2023 är inget undantag.
Trots att det bara gått sex timmar så det nya

Läs hela inlägget

Hej på er!
Hoppas ni haft en fin jul och en snäll start på året. Här har det jullovats med både sjukdom och besök i ett, så det är först nu – sex dagar in på nya året – som en börjar få ordning på livet igen.
Den här julen har varit mild, lugn, krispig och oflängig. Det var precis vad jag behövde.
Första julen utan pappa spenderades i mitt barndomshem i Värmland, med samma gamla julpynt som på 1990-talet. Det finns något tryggt med det där återkommande, bekanta och välkända.
Johns föräldrar kom

Läs hela inlägget

I lördags begravdes min pappa. Det blev en borglig begravning som hölls i en gammal skola i bygden – lärare som pappa var ut i fingerspetsarna.

Flaggan sattes på halv stång på den stora gården som ligger längs vår bullerby-väg och den här regntunga septemberlördagen satte tonen. Det var både sorgligt och vackert.
Innan begravningen kördes kistan tillbaka till vår lilla grusväg, till vårt barnsomshem. Min mamma, jag och min syster tyckte att det kändes fint att han skulle få återkomma hit en sista gång.
Barnen skickade med teckningar som skulle följa med

Läs hela inlägget