Hej på er!
Sitter i orangeriet och fredagsjobbar med septemberkalla fingrar. Utanför prunkar trädgården och dahliorna är stora som tallrikar. Just precis nu är jag så glad över den där trädgården.
Livet är en gnutta kaos just nu. Min alzheimersjuka pappa är sämre, så igårkväll hängde jag där. Jag ska åka tillbaka vid lunch i dag, och mellan varven ska jag bygga. Jag har processat sorgen under det här året, men den hugger till när en minst anar det.
Det var trots allt fint i går när jag var där, för det finns