I förra veckan var jag uppe i Leksand. Och där knåpade jag ihop en krans av en stålgalge, lingonris och leksandsband.
Vackert i all sin enkelhet. Jag är ju inte så utsmyckad av mig så att säga.
Och nu sitter den där, på dörren till huset som inte ens är klart.
Helt normal prioritering. Absolut.
Kanske måste jag göra en till tillsammans med barnen?
Inlägget Det är helt normalt. Jag lovar. dök först upp på Emmasundh.com.
i betalt samarbete med Leksands knäckebröd
Tidigare i veckan kuskade jag med tåg upp till Leksand.
I Dalarna har jag ju varit många gånger eftersom min pappa kommer därifrån, men jag har aldrig tidigare varit i Leksand – eller Häradsbygden.
Jag förstår varför folk vallfärdar hit. Även i mörka november lyser denna bygd upp, det klingar av dalmål (trygghet för mig), de faluröda husen ligger tätt och här har inte renoveringshets monterat ner det unika.
Jag var inbjuden av Leksands knäckebröd att vara med och styra upp en jullunch, dekorera en lada med återbruk
Fanfar och god morgon!
Håll i toppluvan, ladda upp med julegröt och valla rimmen, för i dag utser Klimatklubben och Medveten konsumtion “Årets medvetna julklapp” för tredje året i dag.
Tillsammans med Klimatklubbens medlemmar har vi spånat fram en klapp som ligger i tiden – på många plan så att säga. Och till skillnad från Årets julklapp som är prognosstyrd (håller upp ett finger för att se åt vilket håll vindarna viner), så är Årets medvetna julklapp målstyrd och visar åt vilket håll vi bör gå.
Årets medvetna julklapp ligger mig extra varmt om hjärtat